Tyskar överallt

Planen för helgen var vandring i Tivedens nationalpark. Bestämde att vi skulle sikta mot en fricamping i närheten som vi gillar.

När vi börjar närma oss området och tittar in på olika små parkeringar som finns på vägen så står det tyska bilar överallt. På ”Vår plats” stod två tyskar när vi kom, men blev innan kvällen fyra tyska bilar och vi. Helt galet, det är inte lätt att komma intill i Sverige längre.

Vi tog våra stolar och en väska med lite bubbel och gick till en egen liten udde.

Nu när det regnat en del kändes det som det var dags att elda , det var ju så länge sedan.

Ett par korvar grillade vi till och sedan var det bara att njuta av den goa kvällen.

Sjön blev spegelblank och det ger ju så fina bilder.

Våra tyska vänner samlades tillslut allihop vid den stora eldstaden, och då kände vi att vi ska ju inte bara sitta bakom och känna oss utanför utan vi gick fram och frågade om vi fick slå oss ner också. Inga problem.

Vi satt och delade med oss av tips på besöksmål och diverse platser. Det blev en riktigt trevlig och sen kväll, vi satt uppe vid elden till klockan 24.

Sist vi skulle vandra här var i pandemi tider, då var det jättesvårt att få en parkering så vi fasade lite för om det skulle vara likadant nu. Parkeringen för husbilar var nästan full, och gissa vad, nästan bara tyskar.

Lagom till vi fixat med kläder och matsäck och var redo att gå kom regnet.

Ja ja vi var inte jätteledsna, bara att gilla läget och ta på sig kläder efter väder.

Då skogen här består av mycket rötter, stenar och klippblock blev det ganska halt så det gällde att se var man satte fötterna.

Väl framme där lunchen skulle intas var det fortfarande ösregn, som tur var fick vi plats under tak.

Efter pausen kunde vi faktiskt ta av oss regnkläderna, så skönt för det blir varmt att gå i.

Vissa avsnitt av olika leder var översvämmade efter ”Hans”. Därför fick vi göra om vår plan hur vi tänkt gå men det blev ju bra ändå.

På vissa ställen fick man vara lite vig och klättra för att ta sig igenom blocken.

Det går ju försöka rubba stenen också men jag får nog träna upp mer muskler.

Det blev en runda på dryga 9 km upp och ner och upp och ner, en bra motionsrunda med andra ord.

Eftersom gårdagens plats redan var lite sönderkörd och lerig valde vi att åka vidare. Det skulle ju även komma mer regn och vi ville inte riskera att köra fast.

Vi hamnade på ställplatsen i Karlsborg. Det tog inte lång stund innan regnet började falla igen. Det fick bli en filmkväll inomhus.

Det känns så mycket som höst redan. Men vi hoppas det vänder snart och blir en skön sensommar så man kan sitta ute lite mer på kvällarna.