Saint -Valery-sur-Somme uppfyllde inte våra förväntningar, vi hade fått tipset i en bok men smaken är som baken…. Vi strosade runt och kollade omgivningen, tidvattnet visade sig även här.
Det fanns en äldre stadsdel med lite fina torn och portar.
Senare på eftermiddagen tog vi cyklarna en runda och då var det betydligt mer vatten i kanalen.
En liten fallolycka med cyklarna för både Peder och mig men som tur var bara skrapsår och en trasig handbroms som Peder fixade på ca 2 timmar.
Vi lämnade dagen efter, vid utcheckning var det en vresig italienare som gormade och skrek då han inte lyckades checka ut, då fick ingen annan heller åka ut. Jaja dessa italienare, jag har sagt det förr, gillar dom inte. Dom är så hetsiga.
Vi for vidare mot Etretat, vilken underbar plats.
Väldigt mycket köer på väg in, frågan var om vi skulle få plats på ställplatsen. Ca klockan 12 kom vi dit, och jodå typ tre platser kvar. Trångt men visst det funkar.
En snabb lunch sen gav vi oss iväg på upptäcktsfärd. Alltså dess klippor är så fina.
Efter en del vandring upp och ner så lättade molnen allt mer, tur vi hade packat med oss badkläder.
Fick även en kompis på stranden.
En underbar dag som avslutades med att vi cyklade tillbaka för att titta på solnedgången.
Vi är nu i området där vi har mest ” have to see”. Så vi for vidare mot Normandie. Amerikanska krigskyrkogården stod näst på tur.
Vi är inte jättekunniga i historia men här fick vi verkligen ta del av vad som hände 6-8 juni 1944, D-Day. Nu förstår jag det jag inte var intresserad av i skolan på historia lektionen, så intressant och berörande.
Att jag skulle bli så berörd och nästan tårögd när man såg alla kors hade jag inte förväntat mig, så känslosamt. Väl värt ett besök.
Vi åkte sedan ner till Omaha beach och kollade på monument som fanns där som minne.
Efter en intressant dag parkerade vi för natten. Dagen efter besökte vi La Pointe du Hoc, området där dom allierade fick ett brutalt motstånd och fick klättra upp längs klipporna mot det tyska artilleriet.
Det fanns även rester efter granatnefslag kvar, stora hål i marken. Nog med krigshistoria.
Nästa ställe att måste se var Mont st Michel
Det började med bilkö in för att få parkering.
Nog för att vi tänkte att det kommer vara mycket folk på denna plats, men det var det värsta jag varit med om tror jag. Galet mycket människor.
Det var ca 3,5 km att gå ut från parkeringen det fanns även gratis shuttlebus om man inte orkar gå eller cykla. Långa köer till bussarna men även mycket folk gåendes.
Som sagt här kunde man inte ha bråttom, efter att ha köat även för att komma igenom in till själva slottsområdet var det dags att köa för att gå in i klostret.
Det var ett enormt stort kloster med mängder av rum.
Efter att vi kommit ut igen var vi ganska nöjda med att trängas med folk och gav oss tillbaka till bilen. Checkade ut oss och åkte bara en kort bit där vi fick en rymlig plats på en aire de car.
Om vi varit mer förberedd på alla bilköer mm hade vi nog checkat in här och cyklat till slottet, det var ca 5-6 km härifrån.
Summa sumarium var vi jättenöjda att vi har varit här. Nu har vi kommit fram till Il de Re, vad vi upptäcker här får vi se i nästa inlägg.
VAN OF STEEL 