Dagsetapper

Vi hamnade i Aschensee, rankad som en av dem finaste sjöarna i Österrike.

Campingen vi valde var väl en miss kan man säga, vår tanke var att kunna SUP:a på sjön och gå in och käka i stan. Campingen låg vid vattnet men tillgängligheten var svår då det var avspärrat för att det var badhusets område och så var det massa vass. Stan låg inte så nära som vi trodde. Återigen har vi inte läst på ordentligt. Här var 1:a och enda gången vi behövt visa våra covidpass.

Vädret var ju inte heller på vår sida, blåst och grått. Vi tog en runda med cyklarna längs sjön. Jättebra cykel och gångväg.

Med facit i hand skulle vi valt campingen som låg lite ensam i mitten av sjön. Den hade bra tillgänglighet till vattnet och där var det nog vackrast.

Sen kom regnet och kvällen fick tillbringas inomhus med en kroatisk snaps för att värma oss.

Eftersom vädret inte lockade till att paddla och sjön inte kom till sin rätt i det gråa vädret så bestämde vi oss för att åka vidare efter en natt.

Vi ställde gps:en mot Dinkelsbühl i Tyskland. Nu kunde vi äntligen välja ställplats istället för camping. Vi som inte är några fantaster av att bo på camping började känna att vi vill ha lite mer enkelt, vi har ju allt i bilen.

Efter en öl/vin tog vi oss in till byn.

Strosade runt gata upp och gata ner.

Hamnade tillslut i en vinbutik, konstigt, där vi inhandlade några flaskor.

Sen var tanken att äta en bit mat. Det fanns inte många restauranger att välja på då några var stängda. Dom som fanns var fullbokade och vi fick nobben överallt. Besvikna gick vi tillbaka och då fick det bli grillat vid bilen istället.

Lite besvikna över byn som inte var riktigt vad vi tänkt oss, saknade mysfaktorn, så åkte vi vidare nästa dag. Innan vi lämnade Aschensee fick vi tips från en svensk om orten Bamberg som skulle vara en mysig stad(gamla stan).

Det finns en ställplats ganska centralt som är populär så där behöver man anlända tidigt för att få plats. Vi kom dit ca 10:30 då fanns 3 platser kvar.

Här finns det gott om mikrobryggerier för den som gillar öl. Här finns även deras kända rauchbier, rökig öl, som naturligtvis måste testas.

Man gick in och handlade sen kunde man avnjuta den utanför på gatan, tidvis var det många som stod med ett glas utanför. Konstig syn men lite kul.

Det fanns ett ställe som kallades lilla Venedig. Fina hus längs en kanal, vi såg även att dom hade gondolturer.

Nu tänkte vi att vi äter lunch ute istället för att försöka få bord på kvällen.

Bra Corona anpassad restaurang som hade avskärmat bra mellan sällskapen.

Mysig gamla stan påminner lite om Rotenburg.

När vi handlade lite mat på vägen tillbaka blev vi för andra gången i en tysk affär ifrågasatt om vi hade rätt munskydd på oss ( ffp2), ni ska ha dem vita som alla andra. Jag vet att våra är ffp2 så jag stod på mig. Så det gick vägen. Tror inte dom vet själva vad det handlar om när dom tror att alla vita är rätt.

Nu kände vi oss nöjda med Tyskland och tog en lång resdag ända upp till Puttgarden, 70 mil. Vi klarade oss bra från köer. Planen var att övernatta där vi tidigare har fricampat och sedan handla lite dryck på morgonen innan vi tar sista sträckan hem.

Men även tyskarna börjar göra det svårt för husbilar som fricampar. Båda våra platser var försatta med höjdribba så bara personbilar kommer in. Då tog vi pråmens dygnsparkering.

Vi handlade faktiskt innan vi parkerade då vi hade en timme till stängning och det passade bättre då vi kunde betala för 12 timmar istället för 24. Ingen trängsel på pråmen men väldigt dåligt utbud av boxvin.

Sen var det gott att äta lite ostbricka med bubbel.

Peder gör bilen redo för sista etappen.

Efter frukosten tog vi färjan och landar väl hemma i Jönköping framåt eftermiddagen.

Nu har vi landat på svensk mark vilket känns ganska skönt ändå. Nöjda med vår resa i det stora hela. Nu har vi ett helt år på oss att planera nästa långresa då ska vi förhoppningsvis vara mer pålästa och ha en bättre resplan. Troligen blir det Frankrike nästa år.